Sidor

onsdag 31 augusti 2011

Är det inte matten så är det hunden….

Jag var så himla glad över att min fot blivit så pass bra att vi kunde börja aktivera oss igen. Men säg den glädje som varar…När jag äntligen blir bra, så är det Hedvigs tur att bli halt.

Det är hennes armbåge som krånglar och mest ont har hon direkt hon stiger upp efter vila. Då har hon varit ordentligt halt och t om haft svårt att ta sig ner från soffan. Som tur är värmer hältan ut efter ett litet tag och då märker jag öht ingenting alls på henne.

Samma sak hände tidigt i våras när hon sprang upp och ner i trappan hemma hos sonen. Då tog det några veckor innan hon blev helt ok igen. Den här gången fick hon ont efter att ha sprungit i skogen och letat sin boll. Eftersom hon har artros är hon säkert lite känsligare än en frisk hund och då kanske det inte behövs så mycket förrän hon får känningar i armbågen.

Den här veckan har det bara blivit koppelpromenader. Jag har också gått över till ett annat glukosaminpreparat, men det är ju inget som ger resultat direkt. Glädjande nog har Heddan varit mycket bättre i dag. Stel och halt efter vila, men inte alls lika mycket som i går och inga problem att ta sig ner från sängen eller soffan. Hoppas verkligen det vänder nu.

Hedvig ska även få vila den här veckan som kommer och sedan blir det nog ett besök på Djurkliniken. Antagligen behöver hon en ny kur med cartropheninjektioner. Det är snart två år sedan sist så hon kanske behöver “påfyllning”. Ska också kolla upp en liten knöl som hon fått. Den sitter ytligt och ser bara ut som en vårta, men det är säkrast att låta någon kika på den ändå. Det är faktiskt ett helt år sedan Hedvig besökte Djurkliniken - Rekord!



På lördag kommer Janne och Snoken och på måndag börjar älgjakten. Då ska jag som vanligt följa och sitta med Janne på passet. Det ska bli så himla roligt - och spännande. Fast så kanske man inte får skriva, då kan man få på moppo ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar