Hedvig & Co: En liten rapport från ett snöfritt norrland

I går var det 1:a advent och trots att jag pyntat och gjort fint vill julstämningen inte riktigt infinna sig i år. Dels beror det på att jag har en envis förkylning i kroppen som inte vill bryta ut och som gör att jag känner mig allmänt trött och hängig. Dels för att det inte är någon snö. Visserligen kom det några ynka flingor i går kväll, men annars har det varit gröna gräsmattor, sol och flera plusgrader. Hur kul är det att julpynta då liksom?

Sedan är det Hedvig…Hon blev ju bättre av carprodylen, men då kraschade magen istället. Nu testar vi previcox och ser hur det fungerar. Tyvärr verkar det som att ju bättre medicinen tar på lederna, desto sämre klarar hennes mage av den. Det är bara tredje dagen hon äter den och än är det för tidigt att säga hur hon kommer att reagera. Allt det här tråkiga med Heddan gör ju också att allt annat kommer i skymundan. Det här med advent och jul som jag verkligen älskar känns inte längre lika roligt när jag vet att jag har en hund jag kanske inte får behålla.

Den som är gladast mitt i allt elände är Heddan själv. Hon haltar lite precis efter att hon vilat, men sedan är det full fart. Vi tar en “långrunda” på runt en timme varje dag då hon också får leta godis. Sedan försöker vi träna lite lydnad, både inomhus och på våra kortare rundor. Trots att hon inte får springa lös verkar Heddisen rätt glad och nöjd över sin tillvaro och det är huvudsaken.

Just nu räknar jag dagarna tills Janne och Snoken kommer. Fram till dess har jag mycket som ska göras. Jag ska planera och börja laga lite julmat som ska in i frysen, lussebullar ska bakas och julklappar inhandlas. Sedan hoppas jag förstås att vädret slår om och att det kommer massvis med snö. För så här kan vi ju inte ha det…

Så mycket fotograferande har det inte blivit eftersom vädret är så trist och vi inte heller gör så mycket. Lägger i alla fall ut några bilder tagna år och för precis ett år sedan. Jag längtar verkligen tillbaka till förra årets vinter…